En möjlighet att erhålla finansiering till bolag är ofta avgörande för att kunna bedriva verksamhet. Tidigare skedde finansiering på ytterst enkla sätt. Före 1973 fanns framförallt två sätt att anskaffa nytt kapital till ett bolag och det var antingen genom att aktieägarna tillsköt nytt kapital eller att utomstående, eller aktieägare, lånade ut kapital till bolaget.
Dagens verklighet skiljer sig mycket från den då gällande vad avser möjligheter att anskaffa kapital samt hur dessa finansieringsformer kan utformas. Idag skapas många nya finansiella instrument med komplexa egenskaper och det råder ständig utveckling av instrument med olika användningssätt. Endast fantasin sätter gränser för hur ett finansiellt instrument kan utformas. En mindre vanlig finansieringsform är kapitalandelslånet.
Det långivande företaget eller privatpersonen kommer att få ett större kapitalbelopp återbetalat om det låntagande företaget går bra.
2006 infördes kapitalandelslån som finansieringsform.
Hur hanteras denna finansieringsform inom centrala rättsområden? Nedan kommer en sammanfattning av hur finansieringsformen hanteras inom
1 Bolagsrätt
2 Skatterätt
3 Redovisningsrätt
Den idag gällande aktiebolagslagen trädde i kraft 2006. En av de nyheter som då presenterades var att kapitalandelslån skulle införas som instrument för att anskaffa kapital till bolag. Den reglering som då infördes avseende kapitalandelslån återfinns i 11 kap. 11 § ABL där det stadgas att beslut om att bolaget ska ta upp ett kapitalandelslån ska fattas av bolagsstämman eller efter bolagsstämmans bemyndigande, av styrelsen, om storleken av det belopp som skall återbetalas ska öka om bolagets vinst eller utdelning till aktieägarna ökar. Det enda krav som ställs vid emission av kapitalandelslån är att beslut om sådant lån fattas av bolagsstämman.
Någon uttrycklig civilrättslig/bolagsrättslig definition av kapitalandelslån finns inte. Bestämmelsen i 11 kap. 11 § ABL tar sikte på lån där storleken på det belopp som skall återbetalas skall öka om bolagets vinst eller utdelning till aktieägarna ökar.
Den frihet som finns i fråga om utformningen av kapitalandelslån medför att dessa kan utformas på ett sådant sätt att de till stor del liknar en röstlös aktie. Användandet av kapitalandelslån som någon form av röstlös aktie är något som kan ge stora möjligheter och kan vara ett sätt att bland annat locka till sig nyckelpersoner till bolaget utan att minska sin makt över bolaget.
Vad gäller den skatterättsliga hanteringen av kapitalandelslån handlar den främst om hur en vinst respektive förlust ska behandlas hos långivare respektive låntagare.
Är det en fysisk person som gör en kapitalvinst ska den beskattas i inkomstslaget kapital medan om en juridisk person gör en sådan vinst ska den enligt 13 kap. 2 § IL beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.
Värdepapper vars avkastning är knuten till storleken på bolagets vinst eller utdelning, eller som i övrigt är utformat så att värdeutveckling liknar den för aktier, bör hänföras till delägarrätter (aktier, vinstandelsbevis osv) i skattehänseende. Det som skiljer kapitalandelslånet från aktien är bland annat att innehavaren av ett kapitalandelsbevis (beviset på att kapitalandels lån lämnats) inte kan utöva vissa av rättigheterna som en aktieägare har.
Återbetalning av ett kapitalandelslån kommer inte att ske med ett i förväg bestämt nominellt belopp utan kommer vara beroende av bolagets resultat och finansiella ställning.
De likheter som finns mellan kapitalandelslån och aktier är betydande. Båda instrumenten innebär att investeraren satsar kapital i bolaget. I båda fallen är även avkastningen beroende av den vinst som bolaget gör. Utöver dessa två egenskaper är dock likheterna inte särskilt stora. Skillnaderna mellan finansieringsformerna är bland annat att en aktieägare kan utöva rösträtt i bolaget vilket inte är möjligt för en innehavare av ett kapitalandelslån.
Beskattning av låntagaren vid kapitalandelslån
Inga beskattningskonsekvenser uppstår för låntagande företag vid inlösen av kapitalandelslån.
Beskattning av långivaren om långivaren är fysisk person
Eventuell vinst eller förlust redovisas i inkomstslaget kapital. (Där eventuella förluster kan dras av mot vinster på exempelvis aktier)
Beskattning av långivaren när långivaren är ett bolag
En avyttring eller inlösen av kapitalandelslånet medför kapitalvinstbeskattning för innehavaren. Här föreligger således en skillnad mot vad som gäller för det låntagande företaget.
Då kapitalandelslån ska behandlas som en delägarrätt skall förlust på delägarrätter således dras av enbart mot vinster på delägarrätter. Härefter uppkommen vinst eller förlust redovisas i näringsverksamhet.
Ett bolags finansiering kan vara utformad på en mängd olika sätt men kategoriseras alltid som antingen eget kapital eller lånat kapital. En specialform av finansiering är hybridinstrument. Dessa utgör en finansieringsform vars egenskaper är en kombination av skuldinstrument och eget kapitalinstrument. Kapitalandelslån är just ett sådant hybridinstrument. I de fall återbetalning av kapitalbeloppet är kopplat till företagets vinst och utdelning ska lånet redovisas som eget kapital när sådan återbetalning beslutats av bolagsstämman.
Möjligheten att ha investerande medlemmar i en ekonomisk förening infördes i Sverige genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2016. Syftet med förändringen var att underlätta för ekonomiska föreningar att attrahera externt kapital, vilket kan vara avgörande för föreningens tillväxt och utveckling.
En investerande medlem är en person eller juridisk enhet som går in med kapital i föreningen men inte deltar i dess dagliga verksamhet på samma sätt som vanliga medlemmar. Dessa medlemmar får en del av sitt kapital bundet i föreningen och kan ha rätt till viss utdelning på sitt satsade kapital, men de har inte nödvändigtvis samma rättigheter och skyldigheter som vanliga medlemmar.
Några centrala punkter om investerande medlemmar:
- Investerande medlemmar har ett begränsat inflytande i föreningens beslutsprocesser, vilket innebär att vid föreningsstämma kan investerande medlemmar aldrig ha mer än 1/3 av röstvärde.
-Genom att attrahera investerande medlemmar kan föreningen få in mer kapital utan att behöva ändra den grundläggande medlemsbasen.
-Investerande medlemmar har vanligtvis rätt till utdelning och kan, enligt föreningens stadgar, ha specifika regler för hur de kan gå ur föreningen.
-Lagstiftningen ställer vissa krav på att föreningens stadgar reglerar hur investerande medlemmar behandlas, för att säkerställa tydlighet och skydd för både vanliga och investerande medlemmar.
Den här möjligheten har gjort det lättare för ekonomiska föreningar att expandera och investera i nya projekt genom att få tillgång till kapital från investerare som inte är direkt involverade i verksamheten.
En förlagsinsats är en form av kapitalinsats i en ekonomisk förening som infördes som ett alternativ för att öka föreningens kapital utan att ändra medlemmarnas grundläggande inflytande. Förlagsinsatser liknar lån, men till skillnad från traditionella lån får de som bidrar med förlagsinsatser ett riskkapitalliknande engagemang i föreningen. De får avkastning på sitt satsade kapital, men de har ingen rösträtt eller inflytande i föreningens beslut. Här är några nyckeldelar:
Hur fungerar förlagsinsats i en ekonomisk förening?
-Kapitaltillskott utan rösträtt: Förlagsinsatser innebär att utomstående (eller medlemmar) kan tillföra kapital till föreningen utan att få rösträtt eller påverkan i föreningens beslut. Detta kapital används till att stärka föreningens ekonomiska ställning eller finansiera specifika projekt.
-Återbetalning och avkastning: Förlagsinsatser är en form av tillskott som föreningen kan välja att återbetala efter en viss tid, ofta med en förutbestämd avkastning. Avkastningen kan bero på föreningens stadgar och ekonomi och behöver inte vara fastställd, vilket innebär att avkastningen ibland kan variera.
-Prioriterad återbetalning vid upplösning: Vid en eventuell upplösning av föreningen är förlagsinsatsgivare prioriterade i återbetalningen framför vanliga medlemmar, men efter eventuella externa långivare. Detta innebär att om föreningen upplöses, kommer förlagsinsatsgivare att få sitt kapital tillbaka innan vanliga medlemmar, om det finns tillräckliga tillgångar.
-Inget inflytande över föreningen: Förlagsinsatsgivare har ingen rösträtt, vilket innebär att de inte kan påverka föreningens beslut, styrelsesammansättning eller strategiska riktning. Detta skiljer dem från medlemmar som har rätt att påverka föreningens utveckling genom röstning.
-Flexibilitet för föreningen: Genom att använda förlagsinsatser kan en förening få tillgång till kapital utan att behöva ta lån med ränta eller öka antalet röstberättigade medlemmar. Det ger föreningen större ekonomisk flexibilitet och kan vara ett sätt att säkra kapital för långsiktig tillväxt.
Förlagsinsatser kan ses som ett mellanting mellan eget kapital och lån och kan vara ett användbart verktyg för ekonomiska föreningar som vill expandera eller stärka sin ekonomi utan att ge ifrån sig kontroll eller öka medlemmarnas ansvar.
Vi värnar om din integritet. Du ska kunna känna dig trygg när du anförtror oss dina personuppgifter. Därför har vi upprättat denna policy som utgår från gällande dataskyddslagstiftning och förtydligar hur vi jobbar för att ta tillvara dina rättigheter och din integritet.
Lokalfinansiering Jämtland Härjedalen är via sin huvudman Coompanion Jämtland Härjedalen personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som vi erhåller i samband med vår verksamhet att sammanföra finansiärer med entreprenörer eller som annars behandlas när detta förbereds, administreras och genomförs. Du är inte skyldig att lämna personuppgifter till oss, men utan att det sker kan vi få svårt att utföra vår verksamhet och genomföra nödvändiga penningtvättskontroller.
Vi behandlar uppgifterna för att kunna utföra och administrera uppdraget, för att i förekommande fall kunna genomföra penningtvättskontroll, tillvarata dina intressen samt för redovisnings- och faktureringsändamål och när det är nödvändigt för att fullgöra ett avtal i vilket du är eller kommer att vara part.
Vi kommer inte att lämna ut personuppgifter till utomstående annat än i de fall då det särskilt överenskommits mellan Coompanion Jämtland Härjedalen och dig, då det inom ramen för en finansiering är nödvändigt för att sammanföra entreprenörer och finansiärer, eller om det är nödvändigt för att vi skall fullgöra lagstadgad skyldighet eller efterkomma myndighetsbeslut eller beslut av domstol.
Dina uppgifter kommer inte att behandlas för direktmarknadsföringsändamål och vi använder oss inte av så kallade cookies (kakor).
Du har rätt att kostnadsfritt begära information från Coompanion Jämtland Härjedalen om användningen av de personuppgifter som rör dig. Vi kommer på din begäran eller på eget initiativ rätta eller radera uppgifter som är felaktiga eller begränsa behandlingen av sådana uppgifter. Du har också rätt att få del av dina personuppgifter i ett maskinläsbart format.
Kontakta oss på jamtland@coompanion.se eller adress nedan om du har några frågor rörande vår personuppgiftsbehandling.
Personuppgiftsansvarig är
Coompanion Jämtland Härjedalen, org. nr. 716461-8279
Akademigatan 3, 831 40 Östersund.
Lokalfinansiering Jämtland Härjedalen driver en webbportal genom sin huvudman Coompanion Jämtland Härjedalen vilket är länken mellan företag/entreprenörer som behöver finansiering och personer i eller med koppling till Jämtland Härjedalen som är villiga att investera i dessa företag. Lokalfinansiering Jämtland Härjedalen tar inget ansvar för de uppgifter och information som entreprenören presenterar på webbportalen eller för att investerare kommer att betala. Lokalfinansiering Jämtland Härjedalen tillhandahåller mallar och kan även komma att lämna upplysningar och kommentarer till webbportalens användare men svarar inte för några eventuella ekonomiska konsekvenser som detta kan komma att medföra. Lokalfinansiering Jämtland Härjedalen friskriver sig från allt ansvar för alla förluster och kostnader som en investerare kan komma att förorsakas med anledning av en investering.
Sammanfattningsvis har de som använder webbplatsen inte någon rätt att ställa krav på ekonomisk kompensation från Jämtland Härjedalen Lokalfinansiering med anledning av användandet av webbportalen och följderna av ett sådant användande.